Satsning på både gammalt och nytt

I infrastrukturpropositionen, 2016/17:21 – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling – betonas gång på gång att alla delar av samhället behöver ett välfungerande transportsystem.

I propositionen förklaras hur vi ska få ordning på alltifrån usla järnvägsspår till tjälskott i vägarna och hur mycket det kan tänkas kosta. Trots allt är prioriteringsordningen en fråga för Trafikverket att reda ut om riksdagen antar propositionen. Tidsperioden som avses är år 2018 till 2029.

Regeringen har hämtat in underlag om inriktning och ekonomiska ramar från Trafikverket och remitterat det underlaget till ett antal instanser.

Likvärdig punktlighet

I stort bedöms transporterna under 2015 ha burit sina samhällsekonomiska kostnader i ökad utsträckning jämfört med året innan. Tågtrafikens punktlighet har legat stabilt sedan 2013. Att förseningstimmarna har ökat beror på att tågtrafiken har gjort detsamma. Punktligheten för godstrafiken har på senare år förbättrats.

Baserat på Trafikanalys resvaneundersökning sker endast 15 procent av personresorna – grovt förenklat varje förflyttning en person gör mellan exempelvis arbetsplatsen eller bostaden och i motsatt riktning – med kollektiva färdsätt. Vad gäller godstransporter sker drygt 20 procent på järnväg.

Järnvägen konkurrenskraftig

Malmtransporterna utgör med sina 27 procent den största delen av godstransporterna. Mest sker transporterna med tunga lastbilar men malmtransporterna är samtidigt den varugrupp där järnvägen har sin största andel av den totala godsmängden.

I propositionen fastslås att ungefär åtta procent av godset som transporteras med lastbil transporteras längre än 300 kilometer. Något som gör järnvägen till ett konkurrenskraftigt alternativ, inte minst ur miljöhänseende.

Sverigeförhandlingen

Sommaren 2014 bildades Sverigeförhandlingen som skulle ta fram "förslag till principer för en finansiering" och "förslag för en utbyggnadsstrategi" för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Den särskilda utredaren skulle förhandla med kommuner, landsting och så vidare i Stockholms-, Västra Götalands- och Skåne län. Dels om järnvägen, dels om bostadsbyggande, näringsliv med mera. Förhandlaren skulle även pröva förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av järnvägen i landets norra delar.

Framtiden och höghastighetsbanor

I maj 2015 tilldelade regeringen Trafikverket uppgiften att ta fram inriktningsunderlag avseende transportinfrastruktur- planeringen inför 2018-2029. Underlaget som ligger till grund för infrastrukturpropositionen redovisades i november samma år.

På järnvägssidan pekas på behovet att möjliggöra trafik med längre och tyngre tåg samt att nya hastighetsjärnvägar Stockholm, Göteborg/Malmö och Norrbotniabanan byggs. Avseende nya stambanor för höghastighetståg pekas Ostlänken mellan Järna och Linköping samt Mölnlycke-Bollebygd ut som det första steget.

Framtidsprognoserna pekar på en markant ökning av transporter, såväl person- som godstransporter, med tåg. Dels på grund av nya spår, dels ett ökat tågutbud med höghastighetståg på långa sträckor vilket gör tåg än mer konkurrenskraftigt gentemot flyget.

622,5 miljarder

Regeringens infrastrukturproposition speglar i stort Trafikverkets inriktningsunderlag. Likaså har remissinstanserna gett ett starkt stöd även om flera instanser tydligt markerat att ytterligare resurser krävs på sikt.

Summan på allas läppar är 622,5 miljarder kronor. Så stort är beloppet som regeringen föreslår som den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga infrastrukturen med mera. Detta avser perioden 2018-2029 och finansieras framförallt med anslag.

Ökade trimningsåtgärder

Trafikverket bedömer att trimningsåtgärder är den typen av åtgärder som ger störst bidrag till ett hållbart transportsystem och även ökar möjligheterna att använda ny teknik, inte minst digitalisering. Därför höjs beloppet för trimningsåtgärder från 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor.

Men hur det än är hamnar förstås mycket fokus på höghastighetsbanorna. Ett fullt utbyggt system beräknas i nuläget vara färdigställt mellan år 2035-2040.

Text Lotta Isacsson
Foto Kasper Dudzik

Publicerad: 2016-10-31
Senast ändrad: 2016-10-31